camping risotto

Äntligen semester ...

Vi kom iväg och har stannat till i Oskarshamn på Havslätts Camping. Läget är kanon med badvik och hopptorn. Bara några hundra meter bort ligger Oskarshamns brukshundsklubb med stooooora vackra ängar där Bello, förutom att få springa av sig ordentligt, också tränat följsamhet och att hålla fokus på oss när vi är i närheten av andra hundar. I övrigt är väl campingen i sig ingen höjdare, bara en fungerande dusch på herrsidan, för få nycklar till servicehuset så vi fick bara en nyckel ....

Jag och /E var ute och cyklade och hittade en torgmarknad inne i Oskarshamn som hade färska grönsaker och kantareller (!), så det fick bli en svamprisotto igår kväll. Det är ganska lätt att göra risotto på campingkök -  här kommer mitt recept.

Putsa och riv svamparna i lagom bitar. Finhacka vitlök och mild lök (schalottenlök eller färsk gullök).  Barnarbete tillåtet =)

I en kastrull vid sidan - sjud upp ca 1 liter grönsaksbuljong

Börja med att fräsa svamparna i olja med kryddor, t.ex. timjan och rosmarin. Salta o peppra. Pressa ner saften från en halv citron. När svamparna är klara -häll över i annat kärl.

Fräs löken i olivolja - tyvärr fanns ingen selleri i butiken där jag handlade men det brukar jag inkludera här. När löken är mjuk, lägg till ca 4 dl avorio ris.
Fräs riset tills kanterna på riskornen börjar bli genomskinliga.
Häll därefter på ca 1.5 dl torr vermouth eller torrt vitt vin. Krydda med timjan och rosmarin.
Ös riset med buljongen, lite åt gången. Låt vätskan koka ner innan du öser med mera buljong- forstätt så till riset är lagom mjukt - al dente.

Lägg till svampen och ca 50 g smör och ca 100 g bra ost. Det fanns inte parmigiano reggiano i butiken så det fick bli västerbottenost istället.

Det som behövs är bra kniv, skärbräda, kastrull och en vettig camping grill. Jag använde locket till min Cadac Safari Chef.

Konsistensen skall vara 'rinnig', inte grötaktig - alltså när ni lägger upp på tallriken skall risotton sakta glida ut i kanterna.

Imorgon bär det av till Fårö. Skall försöka hitta lite gårdsbutiker på vägen ....

/t

Valpkurs

Bello har varit på valpkurs med Helena Björk, eller vi kanske skall säga att vi har varit på kurs tillsammans, en hel del goda tips fick också vi på hur vi skall göra för att Bello skall ha en chans att förstå vad vi vill.

Men först - varför Helena Björk? 

Dels för att hon bor ganska nära oss men främst för att hennes idéer om hundträning som hon har på sin websida passar bra in i den modell (förstärka positivt beteende) som vi vill försöka följa. 

Var det bra ?

Jo, det var bra både för oss och för Bello. Helena är mycket erfaren och lugn pedagog. Hade konkreta råd och tips som också fungerade. 

En av det svåraste övningarna var nog att få Bellos fokus att stanna på oss när andra valpar gick förbi. Det var bra praktiska övningar och jag tror att Bello förstod under kursen att man inte får hälsa på alla, och det har varit lättare att hantera hundmöten efter kursen - ibland går det t.o.m felfritt.

Bello är ju en whippet och är en äkta 'counter surfer'. Ett praktiskt råd som vi fick var att belöna passivitet. Detta har fungerat bra när vi äter - Bello hoppar inte längre, men cirklar runt alla vid matbordet en stund innan han stannar bredvid storhusse. Det är nästan komiskt att se hur han tittar, sen sätter sig, sen bjuder vacker tass för att till sist, mycket motvilligt, sakta sakta glida ner i liggande ställning. När jag ser att han slappnar av lite grann så kan en godbit landa inom räckhåll. Det är det enda sättet han kan få vår mat.

Men, det hjälper ju inte mot alla stölderna .... vänder man ryggen mot så är han snabb att ta en macka, osten eller nåt annat från bordet.

Sammanfattningsvis - vi tycker nog att vi kan rekommendera Helenas kurser, hon kommer också ut med en bok om hundinlärning som jag tror blir läsvärd. Vi har fått några avsnitt som kursmaterial och jag tycker det ser bra ut.

/t

Sintra the pitbull meets the roe fawn

As I know that some of /A's relatives do not read Swedish I'll write this one in English.

One day when /A was tendering her garden Sintra the Pitbull was a little bit uneasy running back and forth to /A, trying to get her attention.

When Sintra the Pitbull disappeared, /A decided to go and look what was going on. She found Sintra the Pitbull lying next to a small roe fawn (http://en.wikipedia.org/wiki/Roe_Deer)  caressing and licking it.

/A thought that the roe fawn was hurt and abandoned, took it inside and called the Vets, who told /A that this was probably a 3 day old fawn, that the mother had left to get some food and the fawn was quite alright - actually in hiding for predators (like Sintra the Pitbull ...) The Vets said that /A (and Sintra the Pitbull) touching and leaving sent-marks didn't matter - just leave the fawn where Sintra the Pitbull had found it and leave it there.

After doing so, /A checked the place a few hours later and the fawn was gone (leaving no trace! - for all you with a morbid mind)

All this resulted in a fantastic set of pictures by Amanda Ahlnäs. Thanks to her for allowing me to publish them. All photos  are protected by coyright   - please respect.

By the way, Sintra the Pitbull is a rescue dog, I'd guess my Whippet puppy has more of 'the killer' gene than her.

/t

Sintra the pitbull

Hur trött kan man vara ?

Söndag eftermiddag och Bello har inte varit vaken mera än för en kort vända ute på gården. Hur kan man bli så trött ? Lillhusse /A är inte mycket piggare han heller.

Igår var vi hemma hos /P&/A och deras pitbull, Sintra.

Det finns mycket att berätta om Sintra the Pitbull, bl.a. om hur hon hittade en 3 dagar gammal rådjurskid, men det får bli ett annat inlägg. Igår var det i allafall full fart på Bello och Sintra the Pitbull. Dom kom väldigt bra överens direkt från början. Sintra the Pitbull lät Bello äta från sin matskål, leka med hennes leksaker (Bello hann ibland fånga bollen innan Sintra the Pitbull, men hon har bättre bollsinne - fångar bollen och kongen i luften).

När det inte var fullt ös så hann vi emellan med lite lydnadsträning. Sintra the Pitbull är vältränad på alla sätt och vis och vi  går just nu på valpkurs med Bello (jag får återkomma i ämnet efter sista kurstillfället) så det var rätt kul och testa lite.

På kursen fick vi tips om hur vi tränar Bello på att inte tigga vid bordet. Förut så höll vi hårt på att inte alls ge mat till Bello från bordet, men Bello är ju en envis liten hund så ha ansträngde sig på alla sätt (hoppa, stjäla, vacker tass osv) för att få nåt gott från bordet. Vi fick tipset att ge en belöning när Bello ligger stilla och passiv - så teorin är att nu när vi äter så skall Bello ligga ner en bit från bordet och när han lägger ner huvud på tassarna och tittar bort från mig så slänger jag till honom en liten godsak. Vi började testa detta på fredag och det har gått förvånansvärt bra. Han försökte med  att sitta vacker, ge tass, gick till matte, kom tillbaka och lade sig försiktigt ner - då damp en liten bit lax ner framför honom. Han tittade länge på mig, låg kvar och när han tittade bort fick han en bit till. Igår när Bello ville ha en godsak av mig (inte vid matbordet dock) så var det som om Bello plötsligt kom ihåg att testa på att ligga ner och titta bort. Det verkar som om principerna om att belöna bra idéer (klicker böcker)  får hunden att bli kreativ och testa på olika saker till han får det han vill ha.

Igår var alltså en kanondag med fint väder och mycket lek för alla. /P's dotter Amanda är duktig med kameran och jag har fått lov att lägga upp lite bilder som hon tagit.

Speciellt denna sista bilden tycker jag är fantastisk. Jag återkommer med mera bilder av Amanda när jag berättar om vad Sintra the Pitbull gjorde när hon hittade rådjurskiden - men som sagt, det får bli en annan gång.

/t

Maglia Nera - TdF

Då har TdF börjat.


Contamidor är storfavorit nu när bröderna Schleck ser svaga ut. Fransmännen tog vid där italienarna slutade - och buade ut Contamidor vid presentationen. Det tragikomiska är att Riis, som själv erkänt att han var dopad när han vann TdF, tycker synd om sin cyklist, "there's something rotten in the state of Denmark". Undrar hur länge detta håller - när skall sportdirektörer och UCI fatta att vi som gillar cykel inte gillar doping. Vi gillar en fantastisk prestation, vi gillar bergs etapper, vi gillar när nån är starkast uppför - men om en och samma kille 'sprätter till' och dessutom är totalt oberörd när han cyklar ifrån allt och alla, dag efter dag - då är det ganska arrogant att försöka få oss cykelintresserade att tro att allt är rent.


Nåja, cykling är en fantasisk motionärssport i alla fall, så pass kul så att det får en lönnfet medelålders man att ställa upp på bild i svartrosa lycra, frigolithatt och skyddsglasögon. Tröjan är lite speciell – med en fin historia.

Alla stora cykellopp har en ledartröja, rosa för Girot och gul för TdF, sen finns olika färger på ’ledartröjor’ för t.ex. bäste bergscyklist, bästa sprinter osv.1946 bestämde man i Girot att introducera Maglia Nera – den svarta tröjan – för den som var sist i klungan.

Det här med att vara sist kom att visa sig vara en konstform i sig

Jag är osäker på hur det var på 40-talet, men idag så har varje etapp en maxtid som beräknas som ett procentuellt påslag på segrartiden. Om kan kommer in senare än maxtiden så är racet slut – man får inte komma till start nästa dag. Luigi Malabrocca ’vann’ Maglia Nera 1946. Året därpå blev det faktiskt en tävling mellan honom och Sante Carollo om vem som skulle vinna denna ’ära’. Historien förtäljer att striden var så pass intensiv så att herrarna gömde sig i lador och  lokala serveringar för att tävlings kommissarien inte skulle hitta dom och kunna stänga av dom för medveten ’maskning’. Om det fanns maxtid på 40-talet så måste detta ha varit spännande eftersom de samtidigt skulle hålla koll på att inte överskida maxtiden. 

Visst är det befriande för oss ängsliga nordbor att se hur det vi kanske är mest rädd för av allt - att var sämst - i Italien gjordes till något att vara stolt över. Jag har svårt att se en Maglia Nera i skidtouren t.ex.

Aldo Bini vann Magila Nera 1948. Han hade bruten hand och kunde i bergen inte cykla eftersom han inte kunde greppa styret – så han gick upp och sköt på cykeln. Han var värd en tröja.

Nåja, nu till min tröja. Sista året som Maglia Nera fanns med i Girot var 1951 och då vann Giovanni Pinarello. Efter att ha slutade med sin professionella cykel karriär så började han bygga cyklar i Treviso. Två gamla Pinarello hojar berikar min garageflora – en från 1997 och den jag cyklar mest med är från 2003.

Ser fram emot några mil imorgon

/t

It takes two to tango

Nu har vi haft två hundar hemma under några dagar - hur går det ?

I början var det mycket fight om vem som bestämde, till en början fick ofta Zooi övertaget - hon är liten, snabb och smidig och Bello hade gjort tassen illa - igen.

Jag tror det var onsdag då Bello bestämde sig för att det räckte, så med vikt, storlek och kraft så markerade han och tog grejerna från Zooi som Zooi tagit från honom tidigare. Det var också onsdag kväll när jag tyckte att nu räckte det - det var inte längre glada svansar som viftade i leken, utan jag tror att det blev lite väl mycket 'på riktigt' - typ som det kan bli när barns lek övergår till annat. Så jag satte mig i soffan mellan dom, tog ett löst tag i nacken på dom båda och väntade.

Det tog inte ens en sekund innan Zooi fattade - lade sig ner och slappnade av, Bello tog säkert 5 sekunder på sig =)


Efter detta så har det varit mycket lugnare och mera lek. Ofta också bus tillsammans som deras min tydligt visar på bilden - oops, han kollar ... Vi har t.o.m. varit tvungna att 'bygga om' terrassen. Zooi är en hund som gillar att krypa in under saker och har några gånger krupit in under terrassen - det är kanske ett 10-15 cm högt utrymme så vi är rädda att hon fastnar eller skär sig på någon skruv eller så. Det har inte ens hjälp att täppa för öppningen - Bello och Zooi har helt resolut 'rivit barrikaderna'. Så i morse tog /E fram såg och skruv-dragare och byggde igen öppningen - snyggt blev det också

Zooi och Bello har fått, som vanligt hos oss, följa med dit familjen åker. Denna vecka med sommarlov och solsken har dom varit på stranden ett par gånger, legat i skuggan och sovit, och fått mycket uppmärksamhet från både barn och vuxna. Båda har uppfört sig perfekt.

Efter att Zooi kommit så har Bello blivit mera 'fjärr', jag vet inte om det är att Zooi är tillräckligt för honom, eller om han är sur för att han inte längre är den enda som blir bortskämd i familjen - det är faktiskt Zooi som är mera kelsjuk än Bello. Vi får se hur Bello reagerar när /L kommer och hämtar Zooi på måndag.

Kolla på Zoois öron - Faraohund i släkten ?
Hur som helst - det har varit kul

Har ju också lovat att hålla er underrättade om kostnaderna med hund. Registrering hos Lantbruksverket kostade 70 SEK, 12 veckors vaccination kostade 450 SEK, fästinghalsband 240 SEK och valpkurs börjar vi på nästa vecka - 1900 SEK.

Till sist veckan ros