whippetwear

Soundtrack:
Keep me warm - Ida Maria
Warm winter coats -Espen Haugland Mosdøl

Vi planerar att även iår åka upp till Lofsdalen över jul och nyår. Ifjol var det -37 C när vi kom dit !! Så varma kläder behövs både för oss och för Bello - även om jag nu inte tror att det blir lika kallt iår. Så efter jag letat lite på webben så beställde vi en 'winter coat' från whippetwear.com .... från Australien  av alla ställen.

Webbsidan är OK (- med lite humor också), bilderna på produkterna är bra, produkterna är intressanta - dessutom är dom exklusivt designade för Whippets - vilket ju är en fördel med tanke på Whippets runda rygg och bakdel

Alla täcken är måttsydda och webbsidan har en bra guide för hur man skall ta måtten. Vid beställning skall man uppge ålder, vikt och hunden kroppsbyggnad - och Melle, som vi hade kontakt med, föreslog en ändring i Bellos längdmått baserad på hennes erfarenhet av Whippet valpar och hur dom växer.

Jag handlar rätt mycket på nätet, och jag får säga att så långt så levde whippetwear.com upp till mina krav med marginal

Vi valde en modell som heter Alfresco, och vi är mycket nöjda, både med produkten och med passformen

Som syns på bilden så är passformen väldigt bra (jag tror inte jag sett nån Whippet med ett täcke som 'sitter' så bra). Bello verkar också trivas- han springer lika mycket som vanligt och verkar helt obesvärad

Priset då ? hmm .. hur skall jag säga detta. Produkten känns väl inte mer än Dyr, men frakten .....

Hur som haver, om vi använder den enbart när det behövs och använder fleece- och regntäcket när det går så menar jag att han kan ha täcket i många år, väldigt många ...

/t

Winter Hound

Soundtrack - Hound of Winter - Mogwai

Nu är det vinter, enligt kalendern i alla fall, men det är inte helt enkelt att hitta snö i år. Bakom ishallen finns en liten snöhög som Bello blivit förtjust i - upp och ner, runt runt, med en väldig fart.  Egentligen är jag gladare i denna typ av vinter än den vi hade i fjol, så jag skall inte klaga

En ny favorit lekplats är ängen med högt torkat gräs, där kurragömma är favoriten. När /E och /A följer med så sprider vi ut oss och hukar i gräset, så får Bello springa runt och leta reda på oss. Tyvärr har jag inte lyckats fånga på bild när Bello reser sig upp på bakbenen för att kunna se över gräset var vi gömmer oss, men  det ser väldigt kul ut, ett par stora öron som studsar upp och ner på ängen

Bello gillar att jaga efter pinnar så vi köpte en kastleksak som vi kan kasta iväg lite längre, en tennisboll på ett snöre. Den var så populär så Bello tuggade i sig den första kvällen utan att vi hann vara ute och testa den ens. Så jag köpte en mera robust version som vi försöker gömma hemma för att ha något kvar när vi går ut ....

Ni ser hur ivirg Bello är just i ögonblicket Sari kastar iväg bollen

Han älskar att jaga efter bollen, men apporteringen fungerar inte 100% - han kommer tillbaka med den ungefär hälften av gångerna. Vi fortsätter med vår klicker träning och klickar och belönar när han kommer fram med den till oss. Whippets lär ju inte vara så värst intresserade av apportering om man läser på webben, så vi får se hur långt vi kommer med detta.

Roligast är det då någon annan vill ha bollen, då älskar han att springa runt med den i munnen.

Hur går det med träningen i övrigt ?

Bello är nu 9 månader, vi har hela tiden låtit honom till största delen gå utan koppel på våra promenader, och det har gått bra. Han är mycket följsam och håller sig inom 10-15 meter från mig. Men, jag märker att om han inte har fått springa av sig så byggs energin upp och han blir mera och mera 'valpig' - studsar runt i kopplet vid möten med andra hundar, vill busa mera inne osv. Men får han komma ut och springa ungefär  varannan/var tredje dag så kan han kontrollera sin energi, märks både inne och ute.

Vi har nu introducerat en visselpipa som jag använder t.ex. i situationen som syns på bilden här under. Två hundar som gick förbi, Bello springer fritt i kanten av fältet bara några meter från de andra hundarna. När jag såg att han började fokusera på hundarna så blåste jag i pipan - han vände direkt fokus på mig, han fick ett kort 'kom' kommando och vet då att han får en belöning om han kommer direkt. Jag använder visselpipan mycket sparsamt - egentligen bara när jag känner att han är för långt borta för att 'kom' skall fungera, och det har fungerat över förväntat varje gång.

/t

Speed King

Soundtrack - Speed King Deep Purple

Alla vet att jag gillar cykel och mat, men denhär bloggen är ju egentligen om Bello, den snabbe, den vackra osv =)

Så vad är mera passande på bloggen än dessa bilder ?

STORCK cyklar

Bugatti Veyron

Romersk vinthund (AD) på Altes Museum, lite stel i lederna, men den är ju över 2000 år gammal

/t

A blind leading a blind

Soundtrack - måste ju bli Blind med Talking Heads - ungefär lika rörig låt som upplevelse

Vi har alltså varit på unsicht-Bar i Berlin, en ganska uppskriven restaurang som lovar en 'utöver-det-vanliga' upplevelse, med ett antal Hollywood kändisar som referenskunder

Du kommer in i en bar där du får sätta dig ner och personalen kommer fram med en meny som i ett försök till poetiska ordalag beskriver det du skall äta, du får alltså inte reda på vad du kommer att äta. Dina val står mellan fem menyer, en vegetarisk, en fågel, en fisk och en nötkötts meny - för dom 'vågade' finns en 'surprise menu', där kocken väljer sammansättning. Man kan välja 3- eller 4 rätter (soppan är option).

Konceptet bygger på att du äter i totalt mörker. Mat upplevelsen skall baseras enbart på smak och lukt - du berövas alltså synintryck och du har heller inte menyn att referera till.

Jag gillar verkligen upplägget - så vi valde 'surprise menu', och det är här saker och ting börjar gå snett. Vi följer vår värdinnas förslag att hon väljer vin till maten 'som en del av överraskningen', vi kommer löst överens om att vi får ett glas vin till förrätt och soppa och ett glas till varmrätten.

Efter att vi kommit så långt så överlämnar värdinnan oss till Harald, som blir vår hovmästare/servitör. Alla som jobbar  i matsalen är blinda eller synskadade, och vi får lägga vår hand på hans axel när han leder oss in i en totalt mörklagd matsal. Det enda du ser är flimmer (som lugnar sig efter stund).

När vi satt oss så börjar Harald med att fråga om vi ville ha vårt vita vin till förrätten eller ville vi vänta till soppan - jag sa att vi har valt surprise menu - 'so please surprise me'. Vi fick ett glas vitt till förrätten men han hade ingen aning om vad vår värdinna hade sålt på oss, så vi var tvungna att påminna honom att vi kanske skall ha något att dricka nu när varmrätten kommit in - 'jaha, vill ni kanske ha rött med det ?' .....

Surprise- konceptet  håller alltså inte. Under kvällen hör jag hur en servitör häller rödvin i famnen på en person som sitter bakom mig. Vi hade också beställt vatten med bubblor men fick utan, så service-biten (framför allt kommunikationen mellan värdinnor-kök-och-servitörer) håller alltså inte för en restaurang med hög svansföring.

Hur var maten då ? Efter att vi ätit fick vi se menyn.

Förrätten var två bitar lax, två gurkbitar, ett salladsblad och en hovmästarsås med för stark senap. Lämnade mig totalt oberörd, och både /S och jag spikade alla ingredienser.

Soppan missade vi totalt, vi trodde kronärtskocka men det var alltså pumpasoppa. Helt OK.

Varmrätten var garanterat inte rosa, det var well-done, och på gränsen till segt kött, men gnocchi var riktigt bra. Vi missade köttet (trodde faktiskt på fläsk).

Efterrätten var bäst, kanske lite väl mycket spritsmak, men bären balanserade det rätt bra.

Vinen var en egen historia, det vita var inte alls bra, varken med eller utan mat, passade varken laxen eller soppan, det röda var bättre till varmrätten, men jag hade rätt höga förväntningar.

Så, om ni tycker /S ser lite trumpen ut så beror det på att bilden togs efteråt.

Skulle vi göra om detta ? Nej.
Skulle vi vilja ha det ogjort ? Nej.

Det var kul som upplevelse, men våra förväntningar var för högt satta. Köket är på sin höjd mediokert, men upplevelsen är intressant - en gång.

Vi köpte Wellcome Berlin-kort redan på Tegel, och fick 25% rabatt och landade på 109 Euro. Så, med tanke på att vi var utanför de värsta turistområdena i Berlin så var priset heller inte speciellt lågt.

Summa summarum, kvarteren där restaurangen ligger är underbara, promenaden till TV-tornet lagom, och kvällens utsikt över Berlin var fantastisk, så en lyckad kväll på det hela. En del av besvikelsen ligger nog hos mig själv, jag tycker att jag vanligtvis brukar träffa bättre i valet av restaurang.

/t

Climbing up a three

Soundtrack: Climbing up a tree - ortoPilot

ortoPilot har en bra första fras i låten:
"Climbing up a tree too high
its a worry but only when you get there"
- vilket vi fick erfara idag med Bello

Jag hittade en fantastisk ek på en av våra promenader och visade den för /E och /A. Andra barn (?) har också insett vilket perfekt klätterträd eken är och har byggt lite trappsteg och en liten platå i trädet

Eftersom /E och /A har varit borta några dagar hos farmor och farfar under höstlovet så vill Bello absolut följa efter grabbarna oberoende av vad de gjorde

Det visade sig att Bello har bra balans och mod som motsvarar mera än hans enda testikel. 

Han är alltså kryptorchid så vi kan varken ställa ut eller avla på honom. Vi har inte egentligen haft några sådana planer heller, men han är ju så snygg så han hade nog sopat banan på utställningarna - eller hur .....?

Väl nere på marken passade /S på att träna apportering med Bello

Bello gillar att jaga efter pinnen och kommer också tillbaka med den, men han tycker inte att det är självklart att han skall släppa greppet. Det är ju så mycket roligare med kamplek

Under tiden har /A och /E dragit vidare, Bello spanar efter dom

/E och /A har hittat nästa utmaning - en stor tall - om möjligt ett ännu bättre klätterträd

Bello gnäller och vill upp med grabbarna i trädet

Och han tar sig upp en bit

Som tur var så kom han inte upp mer än ett par meter - för både han och vi överskattade hans förmåga - han kom mer lite hastigt och lustigt. Utan skador och med bibehållet självförtroende, så ingen skada skedd, men vi kommer nog inte att låta honom försöka fler gånger.

/t

Autumn leaves

Soundtrack: Miles Davis insplening av Autumn Leaves från Blue Note sessionerna 1952-54

Först, visst lever han upp till sitt namn =)

Vi bor rätt bra för en Whippet ägare.

Bakom huset har vi ett friluftsområde med elljusspår, ängar, en gräsplan stor som två amerikanska fotbollsplaner och som grädde på moset, en inhägnad hage på nån hektar som nu är tom på djur !!!

Här kommer några bilder från en promenad

/t

Varför Lure Coursing ?

De flesta vi träffar har en ganska diffus bild av vad en Whippet är och hur det är att leva med Whippets. De flesta associerar Whippets med hundkapplöpning, vilket inte ger en heltäckande bild,  även om racing helt klart har påverkat aveln av Whippets.

Så, nu när vi har varit för första gången med på Lure Coursing, så jag tycker det är dax att beskriva vad Whippet är för typ av hund.

Whippet avlades fram för jakt, främst kaniner. Utifrån det jag hittat så kan en del Whippets gräva i kaninhål för att få fram bytet, men främst så springer Whippets helt enkelt ikapp bytet efter att de har fått ögonkontakt. Jakten verkar ha bedrivits främst i öppna landskap, åkrar och ängar, och Whippets verkar ha jagat främst i grupp.

Eftersom det är förbjudet att jaga kanin med vinthund så tyckte någon att bruksprovet för vinthundar (och kanske främst för Whippets?) skulle simulera kaninjakt.

I korthet så lägger man ut en lina, eller vajer, runt ett antal 'trissor' på ett öppet fält. I en änden på linan fäster man några plastpåsar, den andra ändan kopplar man till en motordriven vinch. Dra igång motorn, plastpåsarna sticker iväg över fältet, släpp hundarna och du har en simulerad jakt.

Och vi kan konstatera att alla vinthundarna som var med var helt galna när trasan stack iväg. Ljudvolymen var enorm - så denna någon som kom på att simulerad kaninjakt skulle vara bruksprovet för Whippets, gav samtidigt hundarna möjlighet att göra det dom älskar mest - springa fort och jaga.

Här är det två fantastiska Afghaner som drar iväg.

Oj, vad vackra, men som Whippet ägare - utan något egentligt behov av pälsvård (inte heller luktar Whippets våt hund) - så kan jag konstatera att Afghaner avnjuter jag helst på avstånd.

Här försöker Bello charma (helt utan framgång) SoyaTheWhippet som jag skrivit om tidigare

Hur som helst, jakten (och också kapplöpning) i grupp tror jag har påverkat aveln av Whippets. I gruppen kan inte aggressiva hundar bidra till en framgångsrik jakt (eller vinna race), utan varje Whippet måste fokusera på bytet, inte på andra jagande hundar. Jag tror att detta har lett till att Whippets till sin natur inte är aggressiva mot andra hundar (i allafall inte andra vinthundar). De har heller inte någon vaktinstinkt eller tendenser till att 'valla' sin familj. Så, Whippets har inte som ras betraktad någon av de egenskaper som förstagångsägare kan få problem med (aggressivitet, överdriven vakt eller dominant 'vallande').

Kanske det vanligaste missförståndet angående Whippets - "ahh, en racehund, då kräver den massor med motion" - har vi hört mer än en gång. Så. är det faktiskt inte. Bello är en riktigt 'binär' hund. Hemma ligger han i soffan och sover nästa hela tiden. Men när vi tar en skogspromenad, vilket vi kanske gör 3-4 gånger per vecka så kommer jakten och sprinter-personligheten fram. Bellos kompis, Viggo the PappiYork är en mycket mera livlig liten hund inomhus, medan han inte har samma 'spring i benen' när han kommer ut i skogen.

Det jag beskrivit var egentligen de orsaker som gjorde att vi valde en Whippet. Vi är förstagångsägare så vi vill inte ha en hund med en personlighet som skulle vara svår att hantera, vi ville inte ha en luktande hund och vi kan inte lägga flera timmar varje dag på att aktivera hunden. Och så långt har det gått som planerat. Vi fortsätter med klicker träningen och det går bra både med koppel och utan. Det enda vi kan säga är lite störande är det välkända karaktärsdraget - han älskar att stjäla mat.

Till sist några bilder till på två mycket vackra vinthundar, Afhgan och Faraohund

/t