Bloggen är ju egentligen om vår hund, men en av de största naturupplevelser jag varit med om är en resa till Sydafrika 2009. Kusten, vinodlingarna i Stellenbosch, dofterna och ljuden på savannen - obeskrivbart.
Dagen vi kom in hann vi med segling i solnedgången utanför Kapstaden i en stor katamaran.
Vi var uppe i ca 20 knop
Dag 2 åkte vi motorcykel till Cape Good Hope. Motorcyklarna (med sidvagn) var kasserade kinesiska armékopior av BMW motorcyklar från andra världskriget, vissa hade kulsprutefästen kvar på sidovagnen...... men det gick bra det också
På bilden ser ni faktiskt två fyrar om ni kikar noga, en uppe till vänster och en långt ner till höger. Historien går att den uppe till vänster byggdes först och man tänkte att ju högre upp desto bättre kommer den att synas. Problemet var att man byggde på sommaren, när vädret är bra. När vintern kom så kom låga moln och dimma som gjorde att fyren inte syntes alls ute till havs och en massa skepp gick på grund. Så, gör om - gör rätt- den senare fyren, den nere till höger byggde man så lågt ner som möjligt för att den skulle synas också i dåligt väder.
Vi stannade vid en strand som nog antagligen tävlar om titeln världens vackraste, Scarborough beach - problemet med stränder på Atlantkusten är att vattnet aldrig blir varmare än ca 14 C
Vem vet - det var kanske här familjens hundintresse startade?
På vägen hem stannade vi på en restaurang med bra mat. Skylten är lite tvetydig - serverar personalen alla gäster ??
Vi stannade i Boulder och tittade på en koloni African pinguins.
Dag tre var vi på vinprovning ... inga bilder därifrån =)
Dag fyra flög vi in i Kruger parken. Vi bytte plan två gånger, först till ett litet 'lokal plan' från Johannesburg till en flygplats utanför Kruger parken. Sen packade vi in oss i ett litet propellerplan som tog oss in i parken. Snart kom vi fram till sabi sabi bush lodge (http://www.sabisabi.com/lodges/bushlodge)
Vi hann knappt byta innan det bar iväg på vår första safari
Vi fick avsluta dagen med solnedgång i bushen. När det hade blivit helt mörkt fick vi sätta oss i den öppna bilen och vi körde ut en bit - sen stängde guiden av motor och belysning och sa
- 'just listen'
Det var bland det mäktigaste jag varit med om - ljuden, dofterna allt så nära inpå oss och vi såg ingenting.....
Dag fem fick jag en bild på orsaken till att vi alla fick stora (coola) hattar innan vi satte oss i bilarna. Guiden tipsade damerna om att inte hänga den i nacken utan köra ner den i pannan ordentligt. Spindlar som den på bilden nedan (ungefär lika stor som min hand) byggde snabbt nät över vägen i skymningen. Allt emellanåt smällde det till ordentligt i hatten av något kryp som kom i vägen. Alla i sällskapet föredrog förstörd frisyr framför den här kompisen i håret.
Vi åkte ut på safari vid 5-tiden på morgonen för att få se aktiva djur
Mötet med lejonflocken på morgonen dag fem var mäktigt. De hade jagat (ätit) på natten och vi fick bevittna deras 'morgontoalett'
Här en av honorna som ännu inte tvättat bort allt blod från baktassarna
Snart kom en av hanarna i flocken. Detta var lillebror - den riktiga bossen (pappan till alla ungarna) syntes inte till. Om ni tittar noga på baksidan av höger ben så ser ni en cancersvulst som personalen antog skulle ta livet av detta vackra djur inom någon månad. Det var svårt att fatta när man såg honom på ett par-tre meters avstånd - sittande i en öppen bil !
Här ser ni hur nära vår öppna bil han passerar, det är /S hatt som ligger i vänsterkant av bilden
Det mest fantastiska var ändå att få sitta ca. en halvtimme och titta på flockens ungar, som låg ca 100 meter från honorna. Det var precis som om mammorna ville ha lite 'egen tid' efter jakten
Under lunchen fick vi sällskap på terrassen som låg ut mot ett vattenhål där alla möjliga djur samlades
På något sätt trodde jag inte att det gick att toppa morgonens mötet med lejonflocken, men på eftermiddagens safari så mötte vi en 50-årig, över 7 ton tung, elefanthane i brunst - som tyckte vi stod i vägen för honom. Det jobbiga var att vi innan vi åkte ut fick en föreläsning om elefanter, där de bl.a. berättade att "om en elefant hane börjar gunga på huvudet och svänga snabeln fram och tillbaka så är det tecken på aggressivitet, och elefanter är det djur som dödar flest människor i Afrika"
Gissa vad den här gjorde .. kolla in ögonen på vår 'tracker' som sitter på motorhuven.
Läskigt nära. Jag tog vääldigt många bilder, tänkte att 'ungarna får i alla fall bildbevis på hur farsan dog'
Mindre dramatiskt var mötet med noshörningen och ungen. Fridfullt, vacker, fantastiskt. Ungen verkade sugen på att komma fram och undersöka vad det var för konstig grej som sakta följde efter på vägen.
Sista dagen steg vi upp igen i gryningen för en kort safari innan avfärd, och det hände som många aldrig får uppleva fast dom åker på safari många gånger. Vi såg en leopard, eller egentligen, vi väckte en leopard som sov i diket bredvid vägen vi åkte på.
Det var det vackraste både jag och /S sett. /S började nästa hyperventilera, det var hon som satt precis bredvid leoparden,det var inte mer än max två meter mellan /S och leoparden - och jag vill påminna än en gång om att vi satt i en öppen bil.
Vi hann också se buffel och flodhäst, men det var i skymningen så jag fick inga vettiga bilder på dom.
Hur som haver, har ni möjlighet att åka på safari - gör det!
/t
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar